måndag 23 mars 2009

can you smell the ironi




Det är något som inte stämmer när jag inte ens kan ta mig själv på allvar längre. Det är fan så mycket som händer just nu. Jag hinner inte ens komma hem innan det är dags att gå till jobbet igen. Efter att jag kom hem från Irland känns allt värre än någonsin, jag hör TAMEJFA AN inte hemma här. jag orkar inte säga "ketchup senap" en gång till. Inte heller orkar jag säga "stor eller liten kopp" Jag orkar inte bry mig om att min hyresvärd kräver 3000 spänn för en jävla skitspis som är 30 år gammal. Jag orkar inte boka tvättid. Jag orkar inte svara i telefonen. Lönen sänks när jag behöver den som bäst, jag orkar inte ens tycka att det är synd.


Jag är la kär i en crustpunkare. smaka på ordet: crustpunkare.För någon månad sedan var det här den sista sortens människa kunde tänka mig chilla med. Vad har universum för plan åt mig? Ska jag bli pk, odla dreads, sluta äta kött och slåss mot nazister? uuhhuuuh. Bara vänta och se hur den här "görhäftiga" romansen utvecklas.. spännande ju!!
kolla på mig, jag är aktivist!!

3 kommentarer:

Ortsak sa...

look at you.. your an activist :)

you dont have to do anything you dont want to do, just be you, thats the person i like, if you feel like you want to know more about things then experience them, but dont change for one person unless that person is yourself, if you ask me and cloen.. yeah.. you should stop eating meat :D

what would you look like with dreads though?!

sorry i didnt get to be online today, the internet here is shit.

xxx

Anonym sa...

Crust e hett, gratulerar till vad som verkar va ett mycket lyckat kap ;)

Anonym sa...

haha. du är lolig.
anledningen till att du inte orkar bry dig om nån av de där sakerna du rabblar upp är enkel: du börjar bli crust